Ella re.
30 mars. Utanför fönstret yr något som liknar snöblandat regn. Ser ut som en bra kontrast till mina hoppingivande våriga gardiner med tulpaner på. Om man pratar med någon som gör något som man avundas, man tänker verkligen "wow vad underbart". Man funderar på något som man vet skulle vara alldeles fantastiskt, en upplevelse för livet. Hjärtat bara ropar att man ska följa det. Men det är liksom inte bekvämt. Inte bekvämt ur ren ekonomisk synpunkt. Man vet att det inte kommer vara så populärt för ens nära och kära. Man vet att det kommer mötas med lite protester. För det är lite... vad ska man säga. Inte så praktiskt.
Men jag har aldrig varit så mycket för praktiskheter eller ekonomi över äventyr. Jag vet att om jag hade gjort detta hade det varit ett äventyr för livet.
