Tisdag
Igår tog jag tag i allt och städade . Det fanns massa saker jag slängde, men just hennes leksaker och tunnlar var extra svårt. Men om en stund kommer några grannar och tittar på sakerna, de har marsvin. Jag mår bra om sakerna går vidare till andra som får känna lycka över dem. och för att jag inte vill se tomrummet köpte jag en bokhylla igår som jag satte där buren var. Spontanköp, men klarar inte att se den tomma ytan.
Livet går vidare... hon levde ett långt och lyckligt liv med fina vänner och god mat. Hon blev ju ändå sju år, vilket är gammalt för ett marsvin.
Det jag inte klarar av är när vissa har frågat om man ska skaffa ett nytt. Till och med samma dag som hon gick bort frågade dem. Då tänker man att vissa bara ser djur som en ägodel. Inte ens om någon gör slut med sin partner skulle man säga "åh fan vad tråkigt, ska du skaffa ny kille nu?". Och här har någon dött. Heartless.
I alla fall, nu måste jag hitta koncentrationen att plugga, ligger så långt efter!
Tusen pussar till alla dem som bryr sig för att de älskar mig, som kanske inte alls förstår det här med djur, som själva inte har djur men de fattar, för att de bryr sig om MIG och inte om hur de själva ser på saken. NI har så fina hjärtan och empati och ni andra som har djur - må era vänner få leva långa lyckliga liv utan smärta. Och när dagen kommer att låta de gå, kom ihåg att ni syns igen vid regnbågsbron. Där kommer de skutta med sina gamla eller nya vänner, leka i gräset, äta massor av godsaker och ha det bra tills ni ses igen en vacker dag. Hjärtan till er alla som har empati!
