Flykt
Inte de bästa dagarna här. Tiden består av tillflykter av olika slag och den övriga tiden består av jobbiga känslor, känslor av stress, oro som jag bara vill fly ifrån. Jag är bara så arg. Men när dagen är slut kanske mer ledsen. Rent logiskt finns inget att ångra.. Jag gav det en till chans, jag gjorde mitt bästa, jag gjorde det för att inte behöva tänka "what if". Jag kunde inte veta att jag skulle bli sårad. Känns så otroligt blottande att bli avspisad, ignorerad, bortsedd ifrån. Från ingenstans. Rent logiskt finns inga fel. Vi försökte och det fungerade inte för oss båda, men tydligen mer för en av oss. Alla kan inte ha känslor för alla. Det är väl helt ok.
Men känslor är inte logiska och jag känner mig sviken. Jag känner mig dum som litade på honom och att saker hade förändrats. Jag vill inte fly men jag orkar inte vara ledsen. Sanningen är att jag är trött. Jag är trött på att ha tusen planer, jag är trött på okända ansikten och människor överallt. Jag är trött på att samtidigt inte göra nånting mer än att äta och titta på serier. Jag vill inte mer. Jag vill vara hälsosam. För det jag gör just nu är inte hälsosamt. På ytan ser det ut som jag lever livet men det är inte att leva livet om man inte kan hantera hur det ser ut när alla distraktioner försvinner.
Jag behöver gråta. Jag behöver träna. Jag behöver varva ner.