sofiieli.blogg.se

Det är natt, klockan är ett och jag ska upp sju imorgon. Man vet att man borde sova men man gör det inte..

 

Satt nyss och kalkylerade min ekonomi för att se hur mycket jag har gjort av med. Saken är att jag har spenderat såå mycket pengar sen jag började få fast lön. Jag vill inte göra det till en vana samtidigt som jag inte haft råd någonsin egentligen att köpa de grejjerna jag vill.. Så det är väl ok att jag går loss lite nu om jag lovar att det är en tillfällig livsstil??

 

Jag har sån jobbig känsla . Samma som jag hade förra våren då jag var så depp och tänkte på Thessaloniki hela tiden. Det är saknad. en känsla av ett litet hål inombords. Vad händer, jag som aldrig saknar någon.. hatar klyschor. och allt jag skriver blir klyschigt. kort och gott.. jag tyckte inte det skulle ta slut och nu tänker jag på honom lite för mycket. jag trodde verkligen att jag inte brydde mig om sånt och jag brukar oftast inte göra det heller mer än ett par dagar max. vill inte låta sånt beröra mig.. men det var ju något annorlunda denna gången.. och jag saknar honom. inte någon, utan honom...

 

Men för att bedöva den känslan är jag sjukt fokuserad på jobbet. För sedan dag ett har jag vägrat bli påverkad av detta. och jobbet går så sinnessjukt bra. beror klart på om man ser det. det är ju en massa problem med personalen vilket påverkar hur mycket vi kan fixa för killarna, organisera osv osv.. men jag är nöjd med min insats för jag sliter stenhårt :D Sliter för att vara bra till boendets organisation och kalender men även killarnas önskemål. Vill att de ska känna sig sedda och hörda och att jag bryr mig. De närmsta dagarna kommer det vara mycket att fixa då vi ska flytta för förhoppningsvis sista gången :D

 

Jag har fått världens bästa jobb. Och nu är det dags att sova, hög tid!