En gåva
Jag kom över Helen Sjöholms otroliga vackra låt av en slump och tipsade mitt kontaktbarn från jobbet om att lyssna. Dels för att han gillar svenska låtar men även kraftfulla sådana. Efter en stund frågar han mig om jag är okej och säger att jag kan prata med honom om vad det än är. Han tyckte musiken var så sorglig att han ville veta om jag mådde dåligt.
Första skrattade jag. Men sen. Vilken känsla i själen. Alla de gånger jag funnits där för honom i de allra värsta stunderna och sett honom utvecklats under ett år. Varit beskyddaren. Och nu står han där och vill finnas där för mig. Har kommit vidare till en bättre svenskaklass efter så många besvikelser att va kvar på den lägre nivån. Nu har han gått och fikat med den enda svenska killen i laget. Det är en gåva att få vara med om detta. Kan säga att många tårar rullade när han skrev det . Till Helen Sjöholms vackra stämma. Det blev helt enkelt för mycket haha. Skämt åsido. Det är en gåva att få se någon utvecklas så.