Skuld
Har fått en till månads sjukskrivning nu för att sedan eventuellt kunna arbeta 2 timmar per dag med helt andra uppgifter än vad jag gjort hittills. Känns helt okej. De senaste veckorna, speciellt den senaste, har varit väldigt tuffa. Och nu tänkte jag dela med mig av vad jag upplever som det värsta av allt.
Om det händer något tufft i ditt liv.. Hur tänker du då att du hade rett ut det? Vi säger en kris, en sjukdom på närstående eller husdjur, förlora arbetet, en pandemi ( :p ).. Jag tror de flesta svarar att man hade tagit sig genom det till slut för man litar på sig själv. Man litar på sin egen förmåga att ta hand om sig själv till slut.
Hela mitt vuxna liv har kretsat i kärnan om att bli bästa vän med mig själv. Jag har rest själv, lyssnat väldigt mycket på mig själv, följt min magkänsla för det mesta, tagit hand om mig själv, lärt känna mig själv, stått upp för mig själv - ja allt det där som en bästa vän gör. Och det allra tuffaste i denna utmattning har varit att acceptera tanken att det är jag själv som gjort så mot mig. Den enda personen som de säger finns där när allt annat fallerar fanns inte där. Jag svek mig själv. om jag kunde göra så mot mig själv, hur kan jag lita på mig själv? Varje dag vaknar jag upp som denna personen som inte riktigt är jag. Personen som inte går att lita på, som är tråkig, trött, labil, aggressiv, osäker.Jag tycker inte om mig själv och känner att människor nära mig inte heller direkt tycker om mig just nu. Och det är jag som har gjort så.
Skulden är det absolut värsta av allt. Det gör att jag inte kommer vidare. Jag vet att om jag kan förlåta och acceptera så kommer jag bli friskare. Jag vet bara inte riktigt hur. Men jag ska fortsätta att ta hand om mig själv och göra saker som får mig att må bra för att stärka relationen med mig själv igen. Om du blir sviken av din partner fallerar hela din värld för att det är den enda personen utom dig själv som ska finnas där. Men på första plats är du själv. Att jag svek mig själv och att jag inte kan lita på mig själv, det har försatt mig i en hel livskris där jag inte vet något och tvivlar på allt. Min väg att så otroligt lång tillbaka.. Jag måste bygga upp tilliten till mig själv igen. Min självbild, mitt förtroende ... Det är från ruta ett.
