sofiieli.blogg.se

Det verkar som att det finns två typer av män; män som spanar in instagram"modeller" och gaymän.

Det är ungefär den slutsatsen jag börjar dra efter att ha gjort lite research på extremt diskret stalkingsätt. Dessa instagram"modeller" är också intressanta för de ser alla exakt likadana ut. På något vis i världen har de ungefär samma make-up, samma ansiktsform, samma slags hår och samma slags kropp. Ett mirakel. Ett digitalt mirakel.

 

Det var inte så länge sedan, ja, innan instagram egentligen blomstrade, som män refererade sin smak till artister eller skådespelorskor. De är verkliga personer, de ser alla olika ut och har olika kroppstyper. Väldigt vackra visserligen, men återigen väldigt sunt. Någon kunde tända på Aniston, en annan på Scarlett Johansson en tredje på Kidman. Kan det vara cirka 15 år sedan kanske. Vad hände mellan 2005 och nu? Vad hände med nyanserna på hur ens smak ter sig? Är män så fruktansvärt enkla att de helt plöstligt inte har eget tycke och smak utan gillar någon slags kopia som finns i 100 000 exemplar. Medan kvinnor, såvitt jag vet, fortfarande refererar sin smak till skådespelare, artister och fotbollsstjärnor.

 

Det är också sådant hyckleri bland män. De säger att de gillar kurvor, medan många av de "modeller" som de föredrar väger ungefär lika mycket som en tolvåring, men på något sätt innehar en G-kupa. Medan om den här kvinnan istället haft en A-kupa hade hon antagligen varit alldeles för smal i deras tycke. Jag vet ju detta då jag själv inte givits gåvan av ett högt kupnummer och har en förmåga att lätt tappa vikt. Därmed vet jag vad som inte ansetts attraktivt för killar jag dejtat, utan varit för smalt. Det händer ibland att jag tappar kontrollen lite och hamnar lite lågt på vågen. Har tänkt många gånger att om jag skaffat mig den kupan som dessa "modeller" har så hade jag antagligen kunnat rasa 10 kilo utan att någon ens lagt märke till det, för då helt plötsligt hade jag ansetts vara kurvig på något magiskt vis.

 

Om jag hade kunnat ge ett råd till dåtida mig, eller egentligen alla singelkvinnor skulle det vara; första gången du ser tendensen att han gillar denna typ av instagram"modeller" - run for you f*cking life. Om inte du vill vara den som han inte alls verkar tända på när han är singel eller sitter ensam i sitt rum, men så fort det vankas förhållande och någon att ta hem till vänner och familj, då duger du plötsligt. Det verkar ju vara en klassiker. "Men ja, det är det jag tittar på, men det är ju inte den typen av tjej jag vill presentera för mina vänner". Den här "hora och madonna"-leken står mig upp i halsen.

 

Jag har ändå lite självinsikt. Jag ser mig i spegeln och jag ser skönhet, jag ser att jag är vacker även om skönhet givetvis sitter i betraktarens öga. Jag tycker inte det borde vara en omöjlighet för mig att en man finner mig attraktiv och att jag är hans smak både när han är singel och sitter ensam på rummet och när han vill ha en flickvän. Jag tycker inte jag är en grå mus, som ska stå i garderoben och vänta tills någon vill ha en tjej. Jag anser att jag, liksom alla andra, förtjänar en man som tycker att jag duger mer till än att vara flickvänsmaterial. Och jag tycker jag förtjänar mer än att ha en sned självbild då jag ser att mitt utseende krockar ganska rejält med den typen av kopior en man TITTAR på. För uppenbarligen är det skillnad för män vad de tittar på och vad de väljer. Konstigt det där. Jag själv tittar på en kille, oftast bruna ögon, lagom lång och breda armar. Och vet ni, det är han jag väljer. Det handlar inte om ytlighet, det handlar för mig om grundmoral där jag hade känt mig som en bov att bli tillsammans med en blond kille med smala armar och veta att han inte alls är det jag tänder på. Det är inte rätt mot honom när det finns en uppsjö av kvinnor som gillar just blond kille med smala armar.  Vad gör det med oss kvinnor år 2020 att vara tillsammans, lägga vårt hjärta i hans händer och planera en framtid med någon som vi vet tänder på något helt annat än vad vi är, som tittar på kvinnor som ser helt annorlunda ut än oss och egentligen, får vi bara anta, helst av allt hade velat vara med en kvinna som ser ut som de 99 999 stycken andra kopiorna eller att du helt magiskt en morgon skulle vakna upp som nummer 100 001. Just det, jag glömde. Det är ju inte henne man tar hem till mamma.